Den som hade saknat honom mest var Evelyn. Lillan, vad hon älskar Crille.
Jossan åkte lite tidigare till landet med barnen. Vi stannade kvar med Crille som har en del jobb i stan. Blir inte så mycket semester när man är egen.
Jag frågade om det verkligen var värt med land när man har ett hus som är så rogivande och fint som deras. Men Jossan sa ”Det här är ju vårt hem och landet är ju ändå landet. Man vill dit ändå på sommaren”. Intressant det där. Spontant känner jag att jag inte hade flyttat mig en meter med den här utsikten.
