Jag mötte några som hade en bebis som var fyra veckor. Båda våra bebisar sov sött i sina vagnar. Vi snicksnackade lite och kvinnan tittar på sin man säger plötsligt ”Oj, vad gulligt. Han har fortfarande pyjamasen på sig” när hon ser Benny. Jag log tillbaka och visste inte vad jag skulle säga. Jag tror inte jag förstod att det var konstigt för vissa förrän de hade gått.
Så jag kom på en massa svar i efterhand, ni vet så som man gör ibland och önskar att man hade sagt:
Hon: Oj, han har pyjamas på sig.
Mina olika svar:
Ja, han har inga jobbmöten bokade idag så det kändes ok.
Jag vet, såååå pinsamt med en bebis som sover i pyjamas. Ska genast köpa en minifrack på Lindex.
Ja, för han sover ju.
Ja, för han sover. Men jag har en outfit till han vaknar. Pinsamt annars.
Oj, din sover med jeans på sig. Vad sött.
Pyjamasen fick han från Vovó. Världens finaste.
Vill bara säga att jag inte ser ner på folk som klär sina barn efter klockslag eller sammanhang. Jag lägger mig inte i det. Jag tänker att är barnen glada och nöjda så borde vi andra vara det med, i jeans eller pyjamas. fifan.