Asså jag är ju då ganska nervös. Jag skickade in andra varianten av barnboken för nån vecka sen och har ju varit spänd på svaret. Jag fick telefonsamtal från en förläggare som sa att hon ska ge mig en massa feedback för att ge mig chans att skriva ytterligare en version och sen kanske det blir kontrakt! FATTA! Asså jag ska inte ropa hej men helvete vad kul! Jag har så många saker jag vill rusta barn med för livet som ibland fick av mamma, men vissa saker fick min generation inte. Gustav är så stolt och peppar mig.
Sen har jag nu skrivit 100.000 tecken på krimboken. Lika många som jag tvingades gör med Medan han lever innan jag fick kontrakt. De visste ju inte om jag kunde skriva biografiskt eftersom jag bara hade skrivit faktaböcker innan. Men så fick jag kontrakt. Om jag får kontrakt på att skriva krimböcker så lever jag väldigt nära min stora dröm dessa dagar. Huvudkaraktärerna är kvinnor och skulle det filmatiseras så är det en film som jag skulle mäkta med att se. Jag har så svårt för alla dessa testosteronpumpade filmer där kvinnor objektifieras och bimbofieras, männen säger klyschiga machofraser som får mig att vilja skalla dem. Det fina är att jag får skalla dessa typer i min krimbok. 😈
Min man asså. Om alla män var som han skulle man inte behöva skalla nån alls. ❤️