Jag är så bakisblödig man bara kan bli. Gårdagskvällen var ett stort plåster på vänskapssåren. Fan vad fina vänner jag har! Från och med nu ska jag inte gråta över förlorad vänskap, jag ska glädjas åt de vänner jag har. Nu gör vi som kungen lch vänder blad.
Jossan och jag höll om varandra länge och deeptalkade igår. Hon har ju bott i USA de senaste åren – hon som jag pratade med varje dag, tränade med varje vecka och som reste med mig till Almedalen ett år. Vi tappde bort varandra lite, men nu fångade vi upp varandra. Jag släpper inte henne igen. 
Det blev många skratt igår.
Planen är en utgång i kvartalet. Mer mäktar jag inte med!
/Elaine, lägger ned Evy för att kolla sista avsnittet av Marcos med sin man.