Jag har läst era kommentarer till mitt inlägg om att tycka mammaledigheten är tråkig. Och jag har lärt mig massor.
Tydligen så har jag ett stort bekräftelsebehov. Jag är även otacksam för Evelyn. Sen har jag hakat på trenden ”jag säger vad jag tycker”. Detta för att jag berättade att mammaledigheten är trist.
Jag tackar ödmjukast för de psykologiska analyserna och ska genast uppsöka en teraput. Jag har förstått att man inte kan uppskatta/vara tacksam för barn samtidigt som man tycker föräldraledigheten är trist. Så tossigt av mig att tro det. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt och välkomnar ytterligare påhopp om jag skulle uttrycka ordet ”tråkigt” i samband med föräldraledighet i fortsättningen. Tack snälla för upplysningarna!
Är det förresten någon av er som kan ordna en walk of shame á game of thrones? Det vore väl passande i detta fall? Anne, du kan vara nunnan bakom mig med klocka som ropar ”shame shame shame” så går jag framför i valfri outfit.
Ni andra som ”feel me” att man kan vara tacksam och uttråkad på samma gång. Puss på er!