Alexandra vann inte. Jag tycker hennes jobb med Vi kallas tiggare är oslagbart, men det tyckte inte juryn.
Niklas och jag hade det så mysigt ihop. Han är en sån fin själ och rolig. Herregud vad jag skrattade åt hans himlande ögon på journalistpriset. Det kanske inte är en stylist våta dröm att se outfitsen där. Många var fina men det var inte Elle-galan och det ska ju inte vara det heller. Det ska vara ”journalistiskt”. Niklas❤️. Gud om jag kunde ge er ett citat från alla de han gav, utan att mena något illa. Han barn låtsades att han fick ge stylistråd till alla där inne och berättade för mig vad han hade sagt och för mig som har noll koll på mode blev det hysteriskt kul att höra om alla fadäser till kläder. Niklas:
”Glänsande vita strumpbyxor, nej nej nej”
”90-talet vill få tillbaka sina stövlar…”
”Gud, hon har ”jag-ska-städa-tofsen”. Varför?!”
”Här är en karl som har stil, men varför mössan?! Hallå vi är i Spegelsalen på Grand hotel!”
Nu hör inte ni tonläget men Niklas säger detta enbart till mig och om dessa personer med största kärlek, omtanke och oro. Det var så kul att lyssna på modeexperten som fick ta en promenad i något som var en ganska lång bit ifrån fashionparadiset.
Vi kramade om Pascalidou som såg smashing ut. Jag tycker om henne. Hon är äkta och en kvinna med en massa känslor. Jag gillar det.
På tal om känslor så började Janne Josefsson och jag bråka. Det slutade bra och var ett bra bråk, men jag får berätta mer sen. Måste kila iväg nu. Kram